En hel människa

Du är ett underverk

Varje litet barn är ju ett exempel på Guds skaparkraft: sedan födelsen är just det här barnet en egen liten personlighet. Barnets utveckling sker utgående från de medfödda egenskaperna i växelverkan med omgivningen. Barnets jagbild utvecklas i stort utgående från den respons det får av sina föräldrar. De tidiga upplevelserna formar också barnets gudsbild. Gudsbilden påverkas också via sinnena.

Nyblivna föräldrar funderar ofta på minnesbilder från den egna barndomen; hur skötte man mig, rörde vid mig, kramade mig och såg på mig? Beredde jag mina föräldrar glädje med min blotta existens? Var jag föremål för krav eller förväntningar? Det kan vara skäl att som förälder fundera på vilka erfarenheter från den egna barndomen man vill föra vidare till sitt eget barn och vilka inte.

Ur barnets synpunkt är den bästa föräldern en vanlig, felande människa som älskar och gör sitt bästa, men som kan förlåta sina egna föräldrars och sin egen ofullkomlighet.

Vägen till grundtrygghet

Grundtryggheten är kanske en av de viktigaste beståndsdelarna i en människas liv. Grundförtroendet utvecklas i takt med att den nyfödda lär sig lita på sina föräldrars omsorg. Den här tidiga anknytningen, som bidrar till förtroendet, handlar om fysisk gemenskap, om att vara emotionellt närvarande och att möta bebisens behov. Det handlar också om beundran och att klä sina känslor i ord. Det är viktigt att barnet får känna att: "Jag är värdefull, jag är älskad och bereder mina föräldrar glädje."

Via förälderns blick lär sig barn uppfatta och värdesätta sig själva och att identifiera sina känslor. Föräldern reglerar barnets känslor, varför det är viktigt att trösta och lugna den lilla. Barnet lär sig spegla sina egna känslotillstånd i förälderns blick. Via sin blick återspeglar den vuxna den känsla han eller hon upplever att barnet känner i just det ögonblicket. Det stärker bebisens självförståelse och uppfattning om sig själv.

Den delade upplevelsen av glädje och kärlek lever kvar genom hela livet. Livet medför också motgångar som sömnsvårigheter, magknip, klåda och ömhet när bebisen får tänder, men också situationer när föräldern inte vet varför barnet gråter. Då är det viktigt att i ord och handling förmedla att: "Jag vet att du har det jobbigt just nu, men jag är med dig i vått och torrt och försöker göra det lättare för dig." Här läggs grunden till förmågan att känna empati.

Beröring betyder mycket för barnet. Huden är vårt största sinnesorgan. Beröring skapar gemenskap och förmedlar upplevelsen av samhörighet. Beröringen stärker anknytningen och förmågan att fästa sig vid någon. Beröringens tryck och rytm påverkar barnets aktivitetsnivå och vitalitet. Beröringen kan antingen vara lugnande eller locka till lek i samspel.

Det är viktigt att föräldern lär sig identifiera det egna barnets beröringskänslighet. Det sker i allmänhet på naturlig väg. Det är också viktigt att lära sig handskas med ett beröringskänsligt barn på rätt sätt. Det kräver mod och medveten övning av föräldern.

Via beröringen förmedlar föräldern känslan av Guds kärlek till sitt barn. Tro tar sig också uttryck i kroppsliga upplevelser och erfarenheter: välsignelse (handen på barnets huvud) och aftonbön (knäppta händer). Korstecknet kan ingå i en smekning av hela kroppen, som sedan avslutas med välsignelsen: Gud välsigne dig i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn. Här ingår tankar, känslor och händernas ömhet.

Upprepade, positiva upplevelser

Lekar med bebisen

I leken ser vi källan till allt det goda (Friedrich Fröbel). I leken förverkligas principen om samspelet: blicken, beröringen, tonen i rösten, rörelsen, famnen. Du finns till, du är viktig och jag älskar dig, jag är med dig här och nu. Lekens föreställningsvärld, ramsorna och visorna skapar grunden för abstrakt tänkande, som också är en av trons dimensioner.

Hjärna och sinne

Under de första levnadsåren utvecklas hjärnan som mest. Hjärnan utvecklas framför allt via tidiga människorelationer. Samspelet ger upphov till fortsatt nya cellförbindelser och tack vare upplevelserna bildas miljarder synapser i barnets hjärna. Det levda livet påverkar hjärnans funktionella organisation och goda omsorgsrelationer stärker positiva tankestrukturer.